det vore väl på tiden

Klockan är ett och jag sitter själv i mitt internatrum och tänkte att jag kunde blogga lite för en gång skull. Vår Earth Hour tillbringades i Gruvan, utan ljus med en gitarr, ett munspel och allas improviserade sånginsatser :S... En mysig stund. Inte jättepepp sen på att dra in till götet men så blev det och efter två timmar, en fanta och lite fotboll var vi hemma igen...en timmes mindre sömn inatt dock men jag kommer iaf inte vakna bakfull :P

Igårkväll hade jag och Lydish L-word maraton, och det måste bli dags snart igen :)

Jag tror att min motivation börjar komma ikapp med att solen tittar fram. Det hoppas jag den gör för jag får ju hålla på med det jag tycker om allra mest, eller? Så jag måste ju börja tycka att det är rolgt igen...Men den här vintern har varit extra tung, och det som varit mest naturligt är inte det längre och mycket har och kommer att bli annorlunda...men det är väl så livet är, och har man inte insett det så kommer det en dag slå en i huvudet och skaka om så man blir medveten om vad man har och vad som betyder nåt.

Mitt i alltihop är jag ändå väldigt lycklig.

<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback