Tankar och Grubblerier

Jag dansade hela natten lång och har idag skoskav och ont i foten. En fest när den är som bäst. Men det saknades en Kristian, det är här han hör hemma, inte i skogen...Jag måste lära mig texten till summer of 69, det är ju skandal att jag inte kan partylåten nummer ett!

Det är kallt ute. Solen är borta men innan lyste den så det glittrade i gräset. Det är sådana här dagar man blir lycklig av att bara vara.

Är det tiden som går för fort, eller är det människan som är snabbare än tiden? Ska vi jaga tiden så vi kommer ikapp, eller ska vi luta oss tillbaka och låta tiden komma ikapp oss? Är det inte konstigt att vi är så styrda av tiden? För det mesta har man ont om tid. Man ska göra allting sen. Men det där "sen" när kommer det? När kommer den där tiden då man ska göra allting som man inte hinner med? Skulle man ha gott om tid så finns det alltid saker som man skjuter på framtiden så man får lika ont om tid i alla fall. Tid är pengar heter det. Om man tjänar pengar kan man köpa sig mer tid då? Eller tjänar man mer pengar om man har tid? Tid, tid, det finns väl värre saker att bekymra sig över än tiden, men det är väl kanske så att vi inte har tid till det helt enkelt...
Vet inte var jag hamnade nu...

Älskade Camilla slutade idag. Det kom som en liten chock och det kommer bli tomt utan henne! Hennes skratt, uppiggande ord, dalmål och allt annat mysigt. ='(

När tåget stannade i Alvesta idag så gled snöflingor nerför fönstret. Oh Laura sjöng "it's raining in New York", jag sjöng "it's snowing in Alvesta"...På tåget satt även en jättesöt liten tjej i 7-årsåldern med en stor blå mössa på sig. Hon hade ett bokmärke med ränder som hon spelade gitarr på med härlig inlevelse, som om det var världens naturligaste sak. Underbart!

Kärleken är ute i skogen. Saknar honom så och skickar lite värme till det kalla enmannatältet. "...för han är min soldat, någonstans i Sverige."

Har en smått panikkänsla som gror inför de kommande veckorna fram till jul. Mycket ska repas, dag och natt och helg...

Lite nedstämd idag tror jag. Men det är helg och jag är hemma. Skönt.

Nu är man tillbaka på öland igen. Känns lite konstigt faktiskt. Känns som att man har varit hemma jättelänge, och jag fumlade länge efter lysknappen när jag kom igårkväll innan jag mindes var den satt nånstans. Men rummet var sig likt, människorna gladare än vanligt så det är ganska skönt att vara tillbaka igen ändå, även fast två veckor utan kristian kommer vara jääättelååånga!

Hela denna veckan är skådespelerskan Sara Broberg hos oss och jobbar med texter. Jag och Johanna har fått en text ur pjäsen "ur funktion". Min rollkaraktär Karen snackar om allt på samma gång och är en stor kontrast till stackars Birgit som är min monologkaraktär, en fruktansvärt sorglig människa. Men det ska bli väldans kul att jobba med den här dialogen och verkligen jobba intensivt i en vecka. Spännande och läskigt på samma gång.

Hade gärna gått och lagt mig nu, men det är dans om en timme så det är bara att hålla sig vaken. Ska bli skönt med lite styrketräning!