Malmö - Parkernas stad - Men det såg jag ingen....
Det blev en jättemysig resa till Malmö. Kändes lite konstigt att träffa dom, Elaine, Vickan, Linnéa och Emelie, en efetr en gick dom på tåget och det var som att jag träffat dom jättenyss men alla hade mycket mer att berätta. Linnéa var brunast, på cypern hon varit och hon berättade alla roliga detaljer om engelsmän, fishbawl, och tröstsökande vänner. Elaine berättade om countrykvällen som slutade på akuten. Vilken syn att se Elaine i cowboyboots och hatt stövla in på akuten med en kavaljer med mittenfingret i kras ; ). Vickan berättade friskt och högt om" sitt nya intresse", både caféfolket och alla på tåget fick vare sig de ville eller inte höra Vickans uttalanden, haha. Ja knäckte mig av skratt när vickan kläckte ur sig en fråga som om hon frågat vad klockan var. Kusin Emelie suckade högt och predikade om att vissa saker pratar man inte såå högt om när man sitter på ett fullsatt tåg. haha, men vad hade vix varit utan hennes spontanitet? : ) Emelie har minst koll på framtiden, men fortfarande lika kräsen vad gäller killar. Och en grupp har hon klart räknat ut när hennes beundrare med svart sportbil och röda hjärtkuddar ( vilken jag och Benne faktiskt fått äran att åka med, jag höll på att kvävas för inte börja asgarva ) går henne på nerverna. det heter prata, inte pata...haha, lilla emelie ; )
Jag hade också mycket att berätta och Vickan skulle ha alla detaljer :)
Såklart skulle det shoppas lite också och det gjordes det. Och flickan som inte hade några pengar allas, Vickan ja, hon shoppade såklart mest, men hon köpte faktiskt den mest bedårande kappan med världens härligaste krage! Jag själv köpte klänningen som jag kollat ut, och en sjal, till, jag har blivit lite besatt av sjalar. Köpte också en vädligt praktiskt jätteliten burk som jag ska ha, ehh ja, ha nånting i...Sen blev det fika på mysiga Smaklöken, med bakpotatis med kyckling och fetaost, fast fetaosten vet ja inte riktigt om vi kunde hitta på våra tallrikar men gott va det och mätta blev vi!
Efter lite mer shopping och fika på Wayne´s så blev klockan sex och det var dags att ta tåget tillbaka hem igen. Vi pratade massa minnen, - kommer ni ihåg då? Jag minns första dan...! Jag fick detta intrycket av dig...! Stunderna på Emelie och Bennes rum på internatet, där allting började, och så nu, så fort det gick, alla föreställningar, musikalen, balen, studenten...Allt kul vi haft, och nu vad händer sen? Ut i vuxenlivet..
En efter en hoppade de av tåget och sen var det bara jag kvar. Jag började nästan gråta. Nu vet jag inte när jag kommer få träffa dessa underbara människor igen! Inget blir som förr, men det är väl så det är, nu väntar nya personer som förhoppningsvis blir nya härliga vänner, men som aldrig kommer att slå ut dom gamla! Tack för att ni finns flickor! <3 Ingen vet heller hur ofta jag kommer att få träffa Kristian i höst, det blir jobbigt, men det går, det finns det bevis på. <3
Nu måste jag packa färdigt mina saker. Imorron åker jag och familjen mot Öland. Mitt nya hem. Nej kanske inte mitt nya, mitt andra, hem kommer alltid vara Hemma.
Kommer vix nya kappa kanske från zara? ;) isf kan jag glödje församlingen med att jag har en lika dan :P