Tankar och Grubblerier

Varför kan man aldrig vara alla till lags? Alltid är det nån som blir ledsen, när det enda man vill är att de man tycker om ska må bra. Men jag känner att jag ändå har hittat hem nu, jag är trygg och mår bra där. Den sköna pirrande känslan i magen, blandar sig med annan oroskänsla. oro för nåt jag inte kan sätta fingret på, det kommer över mig ibland som att det skulle va så att jag inte hinner med... Det kanske är hösten...

Jag längtar till på torsdag och ändå har det bara gått ett dygn...